En 10-dagarsvecka, som kallades decennium användes i Frankrike i nio och ett halvt år, från oktober 1793 till april 1802. Veckor med varierande längd har förekommit under historiens lopp och i olika tideräkningssystem.
T.ex. 4 dagar i vissa afrikanska kulturer, 10 dagar i antika Grekland och Egypten, och 8 dagar i romerska riket. Även efter Franska revolutionen diskuterade man införandet av en 10-dagarsvecka men idén mötte för mycket motstånd för att kunna genomföras.
Systemet med en vecka bestående av sju dagar har visat sig vara anmärkningsvärt motståndskraftigt och har överlevt andra förändringar i tideräkningssystemet. När man i Europa övergick från den Julianska till den Gregorianska kalendern på 1500- och 1600-talen togs flera dagar bort ur den innevarande månaden, men vecko-dagarna fick rulla på som vanligt.
I Sovjetunionen infördes veckor med annan längd ett par gånger - 5 dagar 1929, och 6 dagar 1932 - men 1940 återgick man till 7 dagar igen. Olika försök att skapa kalendrar där veckan synkroniseras med månaderna och året så att årets dagar alltid infaller på samma veckodag har också gjorts, ex. den så kallade Världskalendern.
I den burmesiska synen av Theravada-buddism, så har veckan åtta dagar. Onsdag är indelad i onsdag (midnatt till middagstid) och Rahu (lunchtid till midnatt). Varje dag är associerad med en kompassriktning, en planet, och en totemdjur.
Ordet vecka kan också innebära - vika något så att veck uppstår, medvetet eller av en olyckshändelse.
Källor:
sv.wikipedia.org
sv.wiktionary.org
en.wikipedia.org