Hon var under andra världskriget Sveriges mest kända sångerska. Billquist växte upp i Eslöv, Värnamo och Örebro. År 1925 träffade hon skådespelaren Fritiof Billquist, som arbetade på Helsingborgs stadsteater och som senare blev hennes man. Han ordnade så att hon fick sång- och scendebutera där, kontakter förde henne senare till Stockholm. Hon fick också plats som avlönad elev vid teatern 1926. Samma år fick hon sjunga i radion första gången.
Ulla Billquist var genom sin syster, sångerskan Margareta Schönström, svägerska till Thor Modéen, underhållaren, och han engagerade 1927 henne till höstrevyn på Odeonteatern i Stockholm. Under flera år spelade hon sedan revy i Stockholm, bland annat hos Ernst Rolf. Skivkarriären var enorm, hon sjöng in 358 skivsidor åren 1929-46 och hade sin storhetstid som grammofonsångerska under krigsåren.
Hon skivdebuterade i december 1929 med Parfymvisan, blev populär och fick erbjudande från USA. Billquist är för eftervärlden mest ihågkommen för sin inspelning av Min soldat inspelad för Sonora i Stockholm i maj 1940. Billquists sista inspelning blev Chickery Chick (på Sonora) med Willard Ringstrands orkester. Den gjordes tre dagar före hennes död. Det har under senare tid utkommit en CD-box innehållandes 432 inspelningar med Ulla. 17 CD med inspelningar från tiden 1929-1946.
Billquist var gift tre gånger: 1926-32 med skådespelaren Fritiof Billquist, 1937-omkring 1940 med Wolmar Sjögren samt 1943-46 med kompositören, dragspelaren och pianisten Gunnar Hahn. I sitt första äktenskap fick hon sitt enda barn, dottern Åsa Billquist-Rousell (1927-2010). Åsa Roussel, född Billquist, Antibes, Frankrike, blev 83 år.
1951 fick Åsa anställning på den franska nyhetsbyrån AFP. Hennes chef, Claude Roussel, som senare blev hennes make och de flyttade till Paris, där Claude blev högste chef för AFP. Åsa var verksam som översättare och författare. Hennes närmaste är dottern Brigitte Reydel och kusinen Greta Cauchie.
Tillbaka till Ulla, dennes privatliv har i det offentliga huvudsakligen handlat om hennes många äktenskap. Under ytan var Ulla Billquist en annan än vad publiken fick se på scen. Hon begick självmord i sin bostad på Nybrogatan i Stockholm i juli 1946, samma dag hon skulle ha framträtt i Karlstad. Hon stod då på toppen av sin karriär som en folkkär artist med glada texter medan hon själv var svårmodig och kämpade mot tidens fördomar om homosexualitet.
Redan innan 1946 hade hon försökt ta livet av sig men då stoppats. I bokform (Lasse Zackrisson) återges dottern Åsas beskrivning av modern som skygg och med ett uselt självförtroende. Ulla Billquist beskrivs som en bohemnatur med en konstnärssjäl och under 40-talet umgicks hon också i konstnärskretsar. Hennes bästa vän var den homosexuella konstnären Bengt Carlberg.
Men självmordet har skrivits om (i boken) att dagen det skedde skulle hon uppträtt planerat, men hon ska ha legat hemma i sin lägenhet med sin kvinna. De två hade beslutat sig för att ta sina liv och la sig gemensamt på köksgolvet intill gasspisen. Tanken var att de skulle gasa sig till döds och ta sömntabletter. Inga brev skulle lämnas, att hon och hennes kvinna skulle hittas tillsammans i samma säng, skulle bli förklaring nog.
Men när Ulla somnat in vågade inte hennes väninna fullfölja utan hon lämnade lägenheten. Lasse Zachrissons berättelse baseras inte på några offentliga källor, utan på information från en väninna till den kvinna Ulla sägs ha älskat. Ulla hittades död på sitt köksgolv, med armarna vilande över bröstet och huvudet på en kudde.
Det som nu Lasse Zackrisson avslöjar i sin kommentar är att där låg en kudde till på golvet, att någon hade legat bredvid men gått sin väg i sista stund. En kvinna som Billquist träffat i Stockholms revykretsar och som hon i hemlighet haft ett längre kärleksförhållande till. Och att förmodligen alla hennes tre äktenskap var skyddsåtgärder för att freda sig mot männens attraktioner och dölja sin sexuella identitet.
Självmordsförsöket var heller inte Billquists första. En äldre same, som Zackrisson säger sig ha haft kontakt med, har berättat att han en gång som ung vägvisare, redan under Billquists första äktenskap, övermannat henne då hon vid en av sina ensamresor upp till Norrbottens fjällvärld försökte skjuta sig med en pistol.
Alla tabun som fanns, så sorgligt med kärlek som man var tvungen dölja. På ytan levde Ulla ett vanligt heterosexuellt liv, med familj och barn och i och kanske det kunde vara tillräckligt för att driva någon till självmord på den här tiden.
Ända till 1944 var det straffbart att vara homosexuell i
Sverige. (Den medicinska stämpeln som psykisk störning låg kvar ända tills 1979.) Att skriva om det är för upplysningen och denna sorg hon bar, att vi lärt av oss historien. Ulla Billquist är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.
Källor:
qx.se
sv.wikipedia.org
mikaelasfilmblogg.blogspot.se
dn.se
ravjagarn.se
hd.se